Change

Idag skulle egentligen jag och min man åka iväg. Bara vi två. Tid. Mys. Inga barn. Bara vuxenprat och god mat och vacker miljö. Vad händer då? Ju, lillan blir förkyld och verkar på väg att få feber. Moderna så som vi är bor ena föräldraparet långt bort och de andra var fullständigt uppbokade, inga möjligheter att lösa det. Och det känns ärlig talat så där att lämna bort bacillungar till vänner - släkt är lite mer accepterat. (Eller så får man ha några vänner som man avtalar - "vi tar era baciller och ni tar våra" - men så långt har vi inte kommit än - vad jag minns...) Så... jag fick ringa och se om det fanns lösningar...

"Ni får tyvärr inte boka av - ni måste boka om" ... "Boka om? Åh! Vad härligt! Det tar vi!" Så vi fick boka om till en annan helg. Trodde vi skulle bli av med pengarna... Underbart skönt! Så nu har vi något att se fram emot några helger fram. Skall bli underbart!

Mitt i min frustration och min ilska över att inte ha fler barnvaktsmöjligheter och allt vad det, var försökte jag hitta lugnet. Och på väg upp trappan till övervåningen kom jag på "Allt skall bli till det bästa för den som älskar Gud..." Just det... det brukar bli bra... bara jag som inte ser det mitt i all frustration över att det inte blir som jag har tänkt. Men med den meningen i tanken gick jag och ringde hotellet och fick det goda svaret att vi fick boka om...

God helg på er :)