Denna veckan har i allt varit en skön vecka. (Nej, nu GÅR det inte längre med norska ur-dialekten! Måste hitta något mer neutralt till öronen!!) Jag har läst en del, gått en underbar promenad i höstsolen runt ett vackert vatten, träffat sköna människor och insett flera goda sanningar.
Något jag tänkt mycket på senaste halvåret är hur underbart det kristna budskapet är. När jag stod på Hillsong Sisterhoods konferens Colour i London i maj tillsammans med 3000 andra kvinnor, kom jag att tänka på att det finns nog ingenting på denna jord som är så rent, gott och uppmuntrande som budskapet som Jesus kom med. Det finns inget ont i det, inget själviskt, bara att varje enskild människa är sedd och älskad för den hon är.
Ibland måste vi tyvärr skala bort en del mänskliga och religiösa lager innan vi kan se den verkligheten... Många med mig har nog fastnat i allt man "måste" och "borde" och att man aldrig blir "god nog" - men Jesus sa ju faktiskt att Han hade fixat ALLT! Och då kan jag få va som jag är med alla mina fel och brister och vila i att Han är den perfekte, inte jag. Det e så skönt!
Och det finurliga är att man kommer mycket närmre allt det där som man "borde" vara, när man slappnar av och vilar i att man är älskad som man är. Utveckling kommer ju automatiskt i livet, och fylls du av något positivt, då måste ju utvecklingen bli positiv också...
Tror det vore mycket som vore lättare för många om vi bara kunde komma ner till enkelheten i det här...
Ok - nog funderingar för nu. Dialekt-killen heter Odd Nordstoga och han och Sissel Kyrkjebø gjorde en underbar julskiva tillsammans med spelmännen från Orsa för två år sedan. "Strålande jul" - lite blandat svenskt och norskt på den. Ljuvliga toner och arrangemang tycker jag. Så det är ett hett tips inför julmusikstiderna som nu kommer. Var inom Kurt Nilsen och Paul Baloche (Your Name) innan jag till sist kom fram till att jag tänker nog bäst utan musik när jag skall skriva...
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar